Jag har mediterat. Det ger ro och ett lugn. Jag medger att jag slumrade till mot slutet men det var väl det kroppen behövde (sent i säng i går och väckt av telefonen tidigt i morse).

Jag har börjat läsa min nya bok och har kommit till sidan 43. Helt underbar. Lärorik. Intressant. Värdefull. Bra språk. *tacksam*

Det bästa av allt är lilla ´Kit´ som nu är 8 månader gammal. Hon har suttit på min axel, snusat mig i nacken, legat och värmt mig. Mjukaste mjuk. Älskade unge. En sann glädje. Pussas kan hon också!! :)

Snälla håll tummen i morgon...

Jag var pga morgonens besked i telefon ledsen men det blev bättre när jag hörde Nillas röst i telefon. :) Cykelturen till köpcentrat piggade upp för vilket vackert väder!!! Sol! Värme! Sommaren är åter! :) Jag hörde i hörlurarna bla två favoriter från spellistan. Blev rörd. Såg en ung kvinna med en gullig papillon i famnen, de pussades. Vem kan vara ledsen då? Gäller att få perspektiv på situationer.Tack för en trevlig träff och tack för boken Nilla!

Väcktes i morse av telefonen. Jag försökte inte ens låta ´pigg´, jag har ju semester.

Det var från bröstmottagningen. Jag skall dit i morgon igen. Inget farligt enl personen men de vill ändå göra om mammografin i mammomaten och ta en biopsi. Jag har gråtit floder och känner mig skör. Hon antyder nämligen att knutan (som växer) inte skall opereras bort. Jag skall även träffa en (till) doktor min sista semestervecka. Så knutan (i går 9 x 8 cm) skall vara kvar. Skulle de vilja gå så? Skulle den manlige doktorn vilja att hans tjej såg ut så? En missfärgad, öm, varm, stor knuta strax ovanför själva bröstet? Bara undrar.

Jag bara undrar.

Jag skall gå dit och förnedras igen, det skall jag. Jag har ´inget bättre för mig´, jag har ju semester (tur jag inte skall behöva ta ledigt från arbetet igen). Folk tror jag är orolig för cancer. Så är det inte, oron består i att knutan skall vara kvar. Hon som lovade att den skulle bort har sett eländet och känt skiten (ursäkta). Hon som sa att de vid ´bröstkonferensen´ (äckligt ord va?) sagt den inte skulle tas bort har inte sett den. Hej då linne? Hej då klänning? Hej då badhuset? Så känns det just nu och vem bryr sig? För vem skriver jag? Jag har beslutat att detta blir en av få kommentarer om skiten.

När jag ändå morrar över hälsan, sjukvården ringde jag vårdcentralen då jag fått ju har tid för årlig diabeteskontroll. Man brukar få besked om att gå och ta prover (långtidssocker, urinprov, kolesterol ...) så det är klart till läkarbesöket. Nu är det tydligen så att jag skall till doktorn och sedan ta prover dagen efter. Tänk om  man råkar ha ett arbete att sköta? Jag har valt att lägga besöket på min semester för att inte besvära mer än nödvändigt på arbetet. Tycker ni detta sättet med att gå till Vc två dagar i följd är ineffektivt? Jag tycker.

Jag kan gärna gå dit två dagar i följd när jag har semester (får en härlig cykeltur dit, tänk positiv tänk positivt :) men annars? Sen måste ju doktorn meddela provsvaren ändå så....ja ni förstår? :P

Jag har varit ute på en 30 minuters powerwalk i alla fall och tog mig upp de 12 halvtrapporna utan hiss. Hjärt-och lungröntgen någon? :) Jag gick förbi Gabbis grav och bad henne om hjälp i detta.

Det är inte hur man har det utan hur man tar det, sa jag ju själv! :) Den friske har många önskningar, den sjuke bara en.

I  dag kom min beställning från www.ninasthlm.se ett UNDERBART armband. Tror ni det passade? Nej :( Inte min dag i dag va?

Adjö! Hoppas du som läser mår bra, är frisk och tacksam. Gott så.