Njurstensanfallet alltså. Tack å lov.

Det enda jag känner när det angriper mig, när kramperna blir överjäkliga är att jag vill/måste kräkas och gråta. Inte så konstigt ´hon´(läs njuren) protesterar över två stora stenar upptar närstan hela njurbarken. Stackars liten..! Försöker härda ut. Andas. Tänka att nu är det ´så här´. Känna efter hur det känns i området runt om. Vara stolt att jag härdar ut det som anses vara den allra värsta kroppsliga smärtan och tänka att den ger sig så småningom. Hoppas att åren med smärta och växande stenar inte skadat njurfunktionenn. Kroppen känns öm och mörbultad efter timmar av värk men det ger sig. Folk kommer till akuten och får morfin för mindre stenar än mina sa doktorn. Jag skall snart få hjälp. Snart få hjälp. Inte klaga.

Jag har i dag läst ut boken jag fick (tack) och börjat på nästa av samma författare. Jag saknar min ljudbok vars handling utspelas på Gotland. Det känns som om jag varit där på några dagars semester. :)

Lyssnar nu på Spotify och Cock Robin efter tips från en blogg jag besöker (Hej Ewa! :) ). Peter Kingsbery heter sångaren. Underbar röst. Bra sound.

I kväll blir det enbart smörgås till kvällsmat, när smärtan ebbat ut kan det smaka med ett par godingar? :) Vitlöksbröd, svarta Sara, marmelad, två nektariner och några Anton Bergh-praliner är det som fått stå för frukost/ lunch/mellanmål i dag (hrm). Men går det inte så går det inte. Snart blir det bättre.

Nu lyssnar jag på Cindy Lauper och ´True colours´och vips är man förflyttad många år i tiden. Och vem i hela världen är intresserad av mina vitlöksbaguetter, mina powerwalks, hårtoningar och min vardag? Tydligen en del enligt besöksstatistiken *spooky* :)

Jag njuter så av min ledighet även om jag inte kan släppa kollegor och klienter. :( Men det gör gott med ledighet, jag som ju varit på Gotland och allt. ;-) Och alla ´numera-tar-jag-12-halvtrappor-i-stället-för-hissen-turer´:) Alla powerwalks och hantelövningar som får mig att drypa av svett.

Me like. Det gäller att inte älta för mycket det som varit. Eller att lägga energin på att oroa sig för sådant man tror skall hända. Appropå det...

i morgon skall jag träffa doktorn med stort K nämligen Kirurgen. Ska han operera bort en bit av mitt bröst? Nä, jag menar att försöka vara i det som är just här, just nu. För det är det enda vi faktiskt har! Sen måste man få drömma, längta och hoppas... eller hur? :)

Kram och tack för din tid!! Välkommen åter.

Tänder ljuset.

Det skall bli en bra dag i dag. 1 timme och 5 minuter i parken med omnejd blev det och de 12 halvtrapporna upp. Ingen HLR :) Går bättre och bättre.

Nu blir det vitlöksbröd, dusch, cykling och mer film... ser massor av filmer nu.

Det är tur man läker. Tiden läker inte såren. Människan glömmer.

Önskar en bra dag.