Grattis även till Lovisa i Kalmar och alla andra Louise. :)

Uppe med tuppen. Promenerade i lugn takt i drygt en timme. Handlade på ICA. Städade åt tjejerna. Hade dem på golvet ett tag. Dammsugade. Bakade Pernilla-muffins. Genomsvettig. Duschade. Lade om såret. Fick bråttom till doktorn. Låg som en rem i kurovrna och backarna. :)

Eftersvettades. Pustade ut.

Alltså doktorn är underbar. :) Förut har jag inte kunnat fara till Vårdcentralen utan 1 000 fjärilar i magen. Vi skrattar i hop. Han lyssnar. Han är lugn. Han blev inte arg när jag berättade att jag inte mätt blodsockret. Han har svar och ger förslag/förklarar men är inte dominant. Han är tvärtemot min f.d husläkare som nonchalerat mitt njurproblem och mitt känselbortfall efter VÅRRUSET 2006. I stället för att vara bitter över det och sörja så glädjs jag desto mer att jag träffade Dr X (kan vi kalla honom) i våras. Provtagning nästa vecka precis innan besöket hos kirurgen. Vi pratade i dag även om operationen och cancer. Ja, jag är ff lugn.

Kanske är det så att det skall välkomnas en ny marsvinsflicka till familjen? :)

Så underbart om det blir så. Hon heter i dag Chili. Har till ett ´omplaceringshem´ anmält intresse att ta hand om en knappt ettårig vacker flicka som blivit biten av sin f.d burkompis (en kaninflicka). Lilla älskade gumman... för den flitige bloggläsaren är det ingen nyhet att jag älskar djur. Djur är fina.De dömer inte en efter hur man ser ut, hur man är klädd osv. Eller hur? Är man snäll mot dem är de snälla tillbaka. De är i nuet, i det som  är. Beundransvärda.

Särskilt marsvin är så söta. Jag är helsåld. :)

Såret? Det stramar, drar och svider men jag tycker det går framåt.

Önskar en trevlig onsdag kväll. :)